Stunder i juli

Jag sitter på lastpallstrappen med en kopp te i min hand. Tätt intill min högra sida ligger Svea med sin varma, mjuka päls. Hon blundar och ser ut att njuta, precis som jag. Vindarna från havet blåser genom mitt nyduschade hår och jag ser hur någon paddlar förbi i sin kajak. Jag tänker. Tänker på att det är precis det här jag så länge drömt om...
 
Den här sommaren har gått i ett. Juli kommer för alltid vara oförglömglig, på både gott och ont. Men det jag framförallt vill minnas är alla de fina sommarminnen vi har samlat i ryggsäcken.
 
 
Tuve upplever sin första sommar och den har varit så overkligt varm. Vi har badat så gott som varje dag.
 
 
Det har varit närmare trettio grader i sjön och lika varmt i skuggan. Kvällsdopp har blivit en fin vana.
 
 
En dag åkte vi båttaxi till skärgårdsön Gåsören. Ett kärt barndomsminne!
 
 
Men vi har mest varit hemma. Lekt på vår alldeles egna gräsmattan (som trots torkan vuxit så otroligt snabbt och bra!), burit sten till stenmuren och ätit utomhus. Mitt på dagen har det varit på tok för varmt för att promenera, men tidiga morgnar och sena kvällar har det gått bättre. Då har vi stannat till vid havet för ett dopp. Tuve skriker och flaxar med armarna så fort han får syn på vatten. Han älskar det verkligen! 
 
Nu är augusti här. Det blir allt mörkare för var dag som går och vi tänder nu levande ljus på kvällarna. En röst inom mig ropar "njut av din mammaledighet innan den tar slut!" och det är precis vad jag har bestämt mig för att göra. Livet är här och nu.



Kommentarer

Kom ihåg






Trackback